PÅ TUR I LINGONSKOGEN
Idag har jag och barnen varit ute i skogen med goda vänner och plockat lingon och kantareller. Att plocka dem är väl en sak, att äta dem är något som jag verkligen gillar, men att rensa dem, det är verkligen inte min grej. När jag stod där vid diskbänken och plågades med rensningen insåg jag att det faktiskt var första gången i mitt liv som jag rensade lingon. Plockat har jag gjort många gånger, men oftast har jag gjort det med mamma och jag har sluppit själva rensningsbiten. Idag kom jag dock inte undan.
Jag tycker att det är så djävla äckligt att rensa bär. När jag plockar blåbär så plockar jag alltid rent direkt, ett och ett, så jag ska slippa rensa dem sedan. Det tar väldigt lång tid förstås, men det är det värt. Efter dagens rensande av fyra liter lingon så har jag kommit fram till att jag hellre gör detsamma när jag plockar lingon nästa gång. När man plockar med plockare som jag gjorde idag får man ju med sig halva skogen hem med allt vad det innebär.
För det första så gillar jag ju inte att kladda ner mig över huvud taget och när man står och plockar med lingon och skräp så blir det ju onekligen kladdigt. För det andra så händer det ju att otäcka små kryp kommer med hem och jag HATAR verkligen insekter. Jag har ändå kommit så långt att jag kan acceptera att de finns utomhus, men när jag ser något flyga, krypa eller kräla inne i mitt hem så kryper det i hela kroppen och stressnivån ökar snabbt till oanade höjder. Jag får också en våldsamt mordisk inställning och dödar glatt allt levande som råkat hamnat fel, dock ej med mina egna fingrar. En bit papper, en kniv eller något annat tillhygge är att föredra. Detsamma gäller om en spindel eller myra har förirrat sig in till oss. Barnen brukar ibland säga att jag ska ta ut dem utan att skada dem, men jag lyckas alltid mosa dem, till min egen stora glädje dessvärre.
Som barn var jag mer eller mindre skräckslagen inför alla typer av insekter även utomhus, vilket såklart ställde till en hel del problem, särskilt då familjen sommartid envisades med att intaga så många måltider som möjligt utomhus. Vi hade en möbelgrupp på baksidan invid en häck som användes flitigt för detta ändamål, till mitt stora förtret. Jag kallade den bikupan. Det slutade oftast med att jag skrek hysteriskt, fick panik och åt själv inomhus, medan resten av familjen åtnjöt sin måltid i lugn och ro utomhus. Än idag äter jag ytterst sällan utomhus och mina utemöbler, av billigast möjliga sort från Jysk i vit plast, är i stort sett obegagnade.
Såhär i efterhand, nu när jag rensat lingonen, känner jg mig faktiskt riktigt stolt över min prestation. Det måste verkligen ge duktigt många vuxenpoäng att rensa både lingon och svamp i över en timme. Jag känner mig som en riktigt duktig flicka. :) Tjingeling!
Jag tycker att det är så djävla äckligt att rensa bär. När jag plockar blåbär så plockar jag alltid rent direkt, ett och ett, så jag ska slippa rensa dem sedan. Det tar väldigt lång tid förstås, men det är det värt. Efter dagens rensande av fyra liter lingon så har jag kommit fram till att jag hellre gör detsamma när jag plockar lingon nästa gång. När man plockar med plockare som jag gjorde idag får man ju med sig halva skogen hem med allt vad det innebär.
För det första så gillar jag ju inte att kladda ner mig över huvud taget och när man står och plockar med lingon och skräp så blir det ju onekligen kladdigt. För det andra så händer det ju att otäcka små kryp kommer med hem och jag HATAR verkligen insekter. Jag har ändå kommit så långt att jag kan acceptera att de finns utomhus, men när jag ser något flyga, krypa eller kräla inne i mitt hem så kryper det i hela kroppen och stressnivån ökar snabbt till oanade höjder. Jag får också en våldsamt mordisk inställning och dödar glatt allt levande som råkat hamnat fel, dock ej med mina egna fingrar. En bit papper, en kniv eller något annat tillhygge är att föredra. Detsamma gäller om en spindel eller myra har förirrat sig in till oss. Barnen brukar ibland säga att jag ska ta ut dem utan att skada dem, men jag lyckas alltid mosa dem, till min egen stora glädje dessvärre.
Som barn var jag mer eller mindre skräckslagen inför alla typer av insekter även utomhus, vilket såklart ställde till en hel del problem, särskilt då familjen sommartid envisades med att intaga så många måltider som möjligt utomhus. Vi hade en möbelgrupp på baksidan invid en häck som användes flitigt för detta ändamål, till mitt stora förtret. Jag kallade den bikupan. Det slutade oftast med att jag skrek hysteriskt, fick panik och åt själv inomhus, medan resten av familjen åtnjöt sin måltid i lugn och ro utomhus. Än idag äter jag ytterst sällan utomhus och mina utemöbler, av billigast möjliga sort från Jysk i vit plast, är i stort sett obegagnade.
Såhär i efterhand, nu när jag rensat lingonen, känner jg mig faktiskt riktigt stolt över min prestation. Det måste verkligen ge duktigt många vuxenpoäng att rensa både lingon och svamp i över en timme. Jag känner mig som en riktigt duktig flicka. :) Tjingeling!
Kommentarer
Trackback
