aspergersojag

Det har varit ganska kaosartat på jobbet under en ganska lång period nu, under flera år faktiskt, vilket naturligtvis inte gynnar mig precis. Jag känner ofta att stressnivån är farligt hög när det finns så många trådar som hänger löst och så många frågetecken. Att det ska vara så svårt att ha en tydlig struktur och lite framförhållning på skolan. Det är faktiskt riktigt katastrofalt inte bara för mig utan även för flera av mina kollegor och inte minst för eleverna.

I nästa vecka ska vi till exempel ha två temadagar med schemabrytande aktiviteter, men vi vet ännu inte helt klart vilka förutsättningar vi har att förhålla oss till, vi vet heller inte när vi kommer få svar på detta eller om arbetslagen helt enkelt får lösa det lite lätt panikartat dagarna innan som det blivit flera gånger förut. Oroliga elever kan vi inte lugna eftersom vi inte kan svara på deras frågor... Jag känner verkligen att jag inte kan göra ett riktigt bra jobb när jag inte ens vet vad jag förväntas att göra eller hur. Det kan ju vara jättekul med aktivitetsdagar, under förutsättning att vi alla vet vad som gäller, vad som ska göras, när och hur.

Just nu känns det som om det skulle vara lugnast om jag bara fick ha vanliga lektioner och arbeta med min planering i lugn och ro, men men jag lär väl rätta in mig i ledet och hjälpa till så gott jag kan även om jag får magsår på kuppen. Håller tummarna för att ett mirakel ska ske på skolan. Drömma går ju... natti natt.